Tacksam

Nu är hon allt galen, den där Lise! - tänker ni. Varför vara tacksam när det är åtta grader ute den andre juni, det spöregnar och blåser kuling. Ja, samtidigt som jag ska ta mig runt mitt första maraton.

Men hur skulle jag inte kunna vara annat än tacksam? Mina föräldrar, mina syskon och delar av min släkt kommer från Göteborg och Skåne för att se på när jag springer och därefter fira med mig hemma. Längs banan trotsar vänner och kollegor regnet och kylan och sms:ar redan peppande ord. Under hela min träningsfas har min sambo aldrig sagt ett enda irriterat ord över allt som haft med min uppladdning att göra. Hur kan jag vara annat än tacksam? Det ska jag tänka på när det blåser som mest längs Västerbron idag. Lycka till alla löpare.