Strålande sol och långintervaller på schemat. Kände mig taggad när jag joggade bort mot Slottsskogen med Håkan Hellström i hörlurarna (som jag har snott citaten i kursiv text här i inlägget från). När jag sprang i tisdags fick jag magknipet from hell, nära att få bryta passet, lite orolig för återfall men hade laddat innan med alvedon nu, och inget hände.
Enligt plan skulle jag springa 6 intervaller, 800 meter vardera, med 1 minuts vila samt 2 minuters serievila. Farten skulle ligga mellan 4.35-4.25- tempo. Och det var ungefär där jag hamnade, någon gick väl marginellt snabbare. Men svag respons från kroppen: det var alltså rätt jobbigt och det var flås-tant-Lise som pinnade på runt Villa Belparc (ett varv som var rätt exakt 800 meter långt, perfekt!). Tur att man hade hög musik i hörlurarna så att man inte själv stördes av högljudda andetag.
...jag tror jag älskar dom där jag kommer ifrån
Så känner jag ju alltid när jag är i Göteborg. Lite extra sentimental också eftersom jag åker hem till Stockholm ikväll och fem veckors semester snart är till ända. Hade lätt kunnat ta fem till. Give me give me!
- Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar